Di sotto in su – nedifrån uppåt

 Begreppet Di sotto in su beskriver takmålningar som skapar en illusion av att figurerna svävar i luften ovanför betraktaren i upprätt (eller nästan upprätt) ställning. Tekniskt sett innebär det en extrem förkortning av kroppen i perspektiv. Tekniken utvecklades under renässansen i Italien. Jag har hittat underbara exempel på denna teknik i 1600-talets barockbyggnader: Villa Borghese -galleriet och St. Ignatius-kyrkan, vars imponerande takmålningar skapades av Andrea Pozzo. Takmålningarna i Villa Borghese beställdes av flera konstnärer.

 

Huvudmotivet i Borgheses takmålningar presenterades ofta på ett mer konventionellt sätt, som om det vore en stor tavla men i taket. Vid kanterna kunde det dock finnas figurer som var kraftigt förkortade för att ge illusionen av en uppåtriktad position, som putto-figuren eller satyrerna (bilderna ovan).

 

Teman i kyrkan är religiösa, och den magnifika takmålningen skildrar Sankt Ignatius liv och helighet. Här en detalj från den stora helheten.  

 

Varför gläder dessa människofigurer som avbildats underifrån mig så mycket? För att jag ser likheter mellan dessa rika kroppsliga former och mina egna skulpturer. Mina simmarfigurer är nämligen gjorda ur ett tillplattat perspektiv och är avsedda att betraktas underifrån.

En av simmarna, den här är avsedd som relief. Figuren har krymper kraftigt i perspektiv från fötterna uppåt. Fotad på min utställning i Salo, 2025. 

 

 

 

Den här simmaren betraktas underifrån. Bild från utställning i galleri Ahjo, Joensuu, 2022. 

Jag ritade ett motiv som jag länge försökt fånga på papper eller i lera, men jag har inte varit nöjd med resultatet. Jag tycker att den här vyn underifrån är det hittills mest lyckade försöket att återge erfarenheten då jag hjälpte en vän tillbaka till rullstolen. Även en lätt person väger förvånansvärt mycket om benen inte bär. 

Kol på papper, storlek A0.